Up and Go

Sonen blev plötsligt vuxen i sin profil ,det verkar så långt tillbaks ,flera hundra mil .Sedan
den dag han med skrubbat knä och svårt att säga R kröp upp i mitt knä och ville alltid sitta där.
Nu knöt han nyss sin slips på väg mot skolbaluns står han där i sin kostym och doftar svagt av ny parfym.Skrattar varmt åt morsans lilla tår å hennes mummel om att åren bara går,en kram han ger fast han måste då bli böjd ,morsan hans är stolt å lite nöjd.Du är lika grann som din store bror och just nu känns det fint att vara mor.
Fast det har det alltid gjort åter igen tiden går för fort,Nu så är jag kortast i min familj barnen är längre och allt litet blir ju stort. Far tar fram mobilen och knäpper ett kort.